jaha då satt man här och kunde inte somna
Har dom dagarna då och då!
försökte stänga ögonen men de vill liksom inte vara stängda.
tror det beror mkt på att det inte har hänt så mkt utan jag har mest väntat ut dagen på jobb!
inte fått anstränga mig, eller tänka eller göra något riktigt alls!
Tittade lite på scrups nu innan jag gick ner här, kul program och nog den enda sjukhus serie jag kunnat titta på.
Där sa dom i varje fall en bra sak, "Allt som är värt något är värt att kämpa för" eller något sådant.
andra tankar som dyker upp är, är det fel att sakna någon som man valt att lämna, mycket är bra, mycket av det vi hade saknar jag, men vissa saker saknar jag inte.
blir nog mkt lättare när vi kunnat flytta från varandra, det var som en kommentar jag fick, att mycket av det vi gör är precis som vi fortfarande är gifta, och jag kan inte mer än hålla med.
Det är fortfarande allt det där som vi gjorde innan, och saker flyter på precis som innan jag tog steget att ta upp att vi kanske ska gå skillda vägar.
blir nog bättre och framför allt lättare när vi äntligen kunnat separera på riktigt.
Det är svårt att veta att hon träffar andra, det känns JÄTTE konstigt, sen att den hon träffade senast var en skithög, och det berättade jag med, men det krävdes ju att han bevisade det!
Livet är bra mystiskt
jag borde sova, jag ska nog snart försöka gå upp och lägga mig igen!
Kram på er alla
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar