Ännu en sömnlös natt pga huset.
Kan inte somna bara ligger och tänker på allt som har med huset att göra, kommer snart få magsår, försöker verka oberörd men det är jag egentligen inte.
Vi fick igår veta att om vi inte fixar 100% av alla de sakerna på tillägs kontraktet så får vi inte en krona tillbaka av de 100'000kr som de har innestående.
Och vi kan fixa nästan allt, om jag bara får svar från syrran när de kan hjälpa mig, då vi bara har 2,5 veckor kvar på oss.
Men jag orkar inte tjata på de som säger att de vill hjälpa mig, så det verkar inte hinnas fixas i tid,
Jag måste boka besiktning också, och sen har vi de saker som rörvikshust hade 2 månader på sig, men som de fortfarande inte gjort, och Vi får inga svar.
Men det värsta är de fel som min far gjort, det är 3st felmonterade brunnar som tydligen inte utan att riva upp golv i badrummen går att fixa.
så där skiter det sig, jag är maktlös, för många utomstående som jag måste lite på.
Snart litar jag inte på någon mer för ingen verkar vilja göra det de säger att de ska... men det känns som alla bara säger att de ska men sen skiter i mig.
Hur mycket ska man orka? när slutar man lita på till och med sin släkt och sina vänner. finns det en gräns?
men jag får nog inse att de 100'000kr är ytterliggare en dyrköpt läxa min far har lärt mig.