torsdag, april 16, 2009
Börjar komma på fötter igen
I tisdags på jobb så vara jag sjukt trött hela dagen, trodde bara det berodde på att min helg inte varit så lugnt utan den var ganska intensiv, och inte mkt vila, men senare på kvällen så kända jag hur jag blev sämre och sämre, halsen började göra ont, orken bara försvann.
när jag sen gått och lagt mig så vet ni när man svettas, och sen fryser och sen svettas, så man kan inte bestämma sig om man ska ha täcket på sig eller om man ska ta av det, så man ligger bara och vrider och vänder sig!
Höll på så till 4 på natten innan jag lyckades somna, för att sen bli väckt av mitt larm vid 6 tiden, fortfarande med feber, så det fanns inte så mycket mer jag kunde göra än att sjuka mig från jobb.
pendlade sen soffa och säng hela dagen igår, helt slutkörd. nu börjar jag komma på fötter men halsen är fortfarande tjock och har ont i.
Har inte varit så mycket sjuk någonsin som jag varit nu de sista månaderna, från början skyllde jag på att jag har barn, men jag tror inte det är det, utan det är nog någon annat, jag tror det är kroppen som försöker säga mig något, att jag måste börja varva ner, att jag måste hitta ett sätt att ta hand om mig själv, det är bara lite mycke just nu och har väl varit det det senaste året i princip.
Men det löser sig snart, står jag bara ut en liten tid till så ska det nog bli bättre!
när jag sen gått och lagt mig så vet ni när man svettas, och sen fryser och sen svettas, så man kan inte bestämma sig om man ska ha täcket på sig eller om man ska ta av det, så man ligger bara och vrider och vänder sig!
Höll på så till 4 på natten innan jag lyckades somna, för att sen bli väckt av mitt larm vid 6 tiden, fortfarande med feber, så det fanns inte så mycket mer jag kunde göra än att sjuka mig från jobb.
pendlade sen soffa och säng hela dagen igår, helt slutkörd. nu börjar jag komma på fötter men halsen är fortfarande tjock och har ont i.
Har inte varit så mycket sjuk någonsin som jag varit nu de sista månaderna, från början skyllde jag på att jag har barn, men jag tror inte det är det, utan det är nog någon annat, jag tror det är kroppen som försöker säga mig något, att jag måste börja varva ner, att jag måste hitta ett sätt att ta hand om mig själv, det är bara lite mycke just nu och har väl varit det det senaste året i princip.
Men det löser sig snart, står jag bara ut en liten tid till så ska det nog bli bättre!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)