torsdag, april 29, 2010

I want a brand new house

I'm through with standing in line
To clubs we'll never get in
It's like the bottom of the ninth
And I'm never gonna win
This life hasn't turned out
Quite the way I want it to be

(Tell me what you want)

I want a brand new house
On an episode of Cribs
And a bathroom I can play baseball in
And a king size tub big enough
For ten plus me

(So what you need?)

I'll need a credit card that's got no limit
And a big black jet with a bedroom in it
Gonna join the mile high club
At thirty-seven thousand feet


http://open.spotify.com/track/0vJCPCKymBZJqcFqSMxLFM

AP Ansvar


Har en sak jag ser fram emot i varje fall, då min organisation växer sakta men säkert och likadant gör Patrik min sponsors så klart.

Så då han kommer behöva vara iväg mer och mer och få igång nya Affärspresentationer, så blir Malmö APna mer och mer mina nu, det är ett ökat ansvar, men det är kul, jag älskar det, det betyder att jag faktiskt är på väg någonstans här. och fortsätter det som det startat så kommer en del av mina närmaste mål att uppnås när jag sagt att jag ska det också.

Husfanskapet

Vi har som sagt vissa saker vi gått med på att fixa på huset innan vi får de sista pengarna som sitter kvar på ett Konto, gör vi inte detta så förlorar vi ytterliggare 100'000kr
ett par av sakerna skulle fixas av rörvikshus, det lades på dem av Gar-Bo's försäkringsman, vissa saker är sådant som entreprenören gjort fel, dvs min far bl.a.

och vissa saker är sådant som aldrig slutfördes utan bara blev hängande i luften och som vi aldrig fick hjälp med att göra som vi nu antagligen får bekosta på något sätt, då En viss person lite granna lämnade oss i sticket.

Rörvik kommer att ta viss del av sitt ansvar, resten skyller de på entreprenören, så helt plötsligt bollas det över på mig att ta med min far, så där går jag nog blint och kommer kosta mig att ta in någon istället att göra.

Vissa saker ligger som sagt på våtrums entreprenören, dvs och släktingar som jag inte kan räkna med, och med lite tur kan jag få hjälp av min syrra, men i värsta fall måste golven i badrummen rivas upp och då snackar vi väldigt mycket pegnar och det ligger utanför syrrans eventuella hjälp att göra. så oavsett hur jag ser det så tack vare att jag litade på min far här, och det ångrar jg tyvär idag, så sitter jag i skiten och kommer förlora så mycket mer pengar än jag redan gjort på huset. Jag blir tokig! jag orkar snart inte mer....... önskar så ofta att jag inte gav honom så många chanser som jag gjort, och om och om igen litade på honom, för jag får väl skylla mig själv att jag hela tiden tänkte, det blir bättre, denna gången kan jag lita på honom.
Och så känns det som att jag har vänner som sagt att de kan hjälpa mig, men när man frågat ett antal gånger och de säger självklart, men man får aldrig en dag av dom då de kan, eller så rinner det ut i sanden, hur gör man då, jag orkar inte be / tjata mer, men samtidigt har jag itne råd att anlita någon, för utgifterna från huset finns kvar, har inte hunnit ikapp där ännu. jag går runt i cirklar och hittar ingen lösning, varför hänger det på mig hela tiden, men jag vet att om det ska ske så är det upp till mig. får väl snabbt som fan lära mig hur man gör och göra det själv helt enkelt? Eller så skiter jag i allt, tar smällen på 50'000kr till och sen får det vara så!!!