Det ultimata förhållandet [Del 1 Hobbys]

Hmm, pratade precis med en god vän som har ett stort problem... samma problem som jag brottades med Sandra i början på vårt förhållande! och från och till under hela tiden nästan! (japp jag kommer få höra att "Nu e du orättvis" efter detta)
När jag och Sandra träffades så bodde jag i stockholm, var singel och levde själv i princip! hade inneboende men det räknas inte!
Så jag spelade väldigt mycket onlinerollspel läs Everquest för er som vet vad det är, det är det spelet som är fadern och moderns till alla onlinerollspel, t.ex. World of Warcraft.
Denna typen av spel tar väldigt mycket tid, man kan inte sätta sig ner och bara spela en kvart, utan minimum speltid skulle jag säga är minst 1 timme!
ofta var det lätta att 3-8timmar flöt förbi utan att man märkte det.
Detta är väl ok så länge man inte har någon annan att ta ansvar för och det är väldigt kul och JA det är väldigt socialt att spela eftersom man spelar tillsammans med andra.
ok tillbaka till probleme, givetvis så drog jag ner på detta när vi väl flyttade tillsammans, eller faktiskt redan när vi började dejta och jag flyttat ner till Malmö.
Men jag var inte berädd att ge upp min hobby, detta var något jag tyckte var kul och framför allt MKT bättre än TV, jag har aldrig varit ett stort fan av slötittande på TV, och jag anser det vara fördummande :-\
ska jag se något på TV så är det för att jag vill se det.
så jag drog ner på spelandet men jag slutade inte med det, men då var detta in OK, trots att jag till och med fick en expansion av henne i julklapp någon jul senare!
Då fick jag faktiskt Sandra att spela tillsammans med mig, helt plötsligt var alla de timmarna vi spelade OK och vi spelade tillsammans (Hon satt bredvid och pratade och var med och vi tog beslut och sådant tillsammans) hon tyckte till och med det var kul och kunde föreslå att vi skulle spela!
Men detta dog ut, minns inte varför, så när jag sedan köpte Everquest2 så försökte hon spela med mig lite men det var inte kul på samma sätt, tyckte hon.
dock så fortsatte jag spela, men då blev det ett problem igen, det gick så långt att hon var på vg att slänga ut min dator under ett gräl som handlade om just mitt spelande, trots att jag försökte utnyttja tider då hon tittade på TV eller gjorde annat som jag inte tyckte var kul!
Detta slutade med att jag la ner spelandet helt! och istället så när hon satt vid datorn så slösurfade jag bara och gjorde helt meningslösa saker istället!
YES I KNOW there is always 2 sides of a story... och detta är min sida av historien

Så här när jag analyserar det i efterhand så kommer jag fram till att problemet är inte att jag spelade, utan att Sandra hade inga egna hobbys, eller i varje fall inga hon kunde göra hemma, vi hade inga fasta regler eller "schema" eller vad man nu ska kalla det med egen-tid och vi-tid utan allt krockade, samt förmågan att förstå den andra parten var kanske inte så bra hos någon av oss!

Detta kommer bli en lite serie där jag ska försöka komma fram till hur ett bra förhållande ser ut (ur min synvinkel hehe)