Håller på att dras in i en riktig soppa känns det som, överväger nu hur jag ska hantera och handla i situationen, dels för mitt eget bästa, men även för alla inblandades bästa.
Vilken jävla soppa säger jag bara, hur fan kan något accelerera så extremt, varför försätter sig vissa människor i sådana situationer så att de till slut sitter i en rävsax långt in i en hörna och kan inte komma ut på något sätt.
Jag är glad att jag inte sitter i den sitsen nu, vill bara inte dras in i det.
Något som borde vara glömt och över sedan länge, för mig är det inget stort, jag hade gått vidare, skitit i det, men nu står jag och måste bestämma mig hur jag ska hantera att det blossat upp igen.
Allt för att jag en gång litade på och gav en person en andra chans!
1 kommentar:
Låter komplicerat. Och som något som du antingen måste lyssna inåt för att hitta svar på, eller bolla mer för att bli klok på.
Du vet vart jag finns.
Skicka en kommentar