Insåg idag, och funderade lite på, vad gör man när man är ensam?
vad gör jag de veckorna jag inte har min prinsessa som sällskap, vad ska jag äta, kommer ju inte direkt finnas motivation att laga mat.
Det finns så mycket jag skulle kunna göra, men kommer jag göra det, eller blir det som när man har en kväll själv nu, tv, tv-spel och datorn.
Just nu så de veckorna så passar jag på så mycket jag hinner att träffa vänner, göra det jag inte hinner för dagis hämtningen, men det känns som nödlösningar.
Ush det skrämmer mig att vara ensam, samtidigt som jag ser fram emot det.
men jag vill inte vara ensam alltid?
1 kommentar:
Du, det där kan jag berätta hur mycket som helst om, och trösta och peppa och ge förslag. Sticker inte under stol med att det kan vara jobbigt, MEN det är bättre att du försöker se det som DIN egen lyxtid som du förfogar helt fritt över.
Som separerad förälder har man en enorm frihet jämfört med dem som lever tillsammans, man har massor med EGEN tid då man kan rå om sig själv.
Det går att träna, umgås med kompisar utan barn, uggla vid datorn utan klagomål, duscha så länge man vill, slappa, åka iväg utan att planera för någon annan än sig själv (kanske fastna över natt hos någon polare efter att ha skruvat eller spelat en halv natt...).
Det finns MASSOR!! Och jag peppar dig gärna och hjälper dig genom det här, jag har klarat mitt första år nu så jag känner mig erfaren! ;P
Puss! // Ellen :)
Skicka en kommentar