Läste detta utdraget i Änglavaktens blogg, ni kan hitta en länk till den här på höger sida!
---------------
De två zenmunkarna Tanzan och Ekido promenerade på en landsväg som hade blivit mycket lerig efter ett kraftigt regn.
I närheten av en by träffade de på en ung kvinna som försökte ta sig över vägen, men lervällingen var så djup att den skulle ha förstört den vackra sidenkimonon hon hade på sig.
Tanzan tog henne genast i sin famn och bar henne till andra sidan.
Munkarna gick vidare under tystnad.
Fem timmar senare, när de närmade sig templet kunde inte Ekido lägga band på sig längre.
"Varför bar du den där kvinnan över vägen?" frågade han. "Vi munkar får ju inte göra sådana saker".
"Jag satte ner henne för flera timmar sedan" sa Tanzan. Bär du forfarande på henne?
--------------------
Tycker det säger allt, många av oss går fortfarande och bär på gammalt bagage istället för att leva idag, vi oroar över saker som hänt, saker som kommer hända och saker som kanske kan komma att hända.
Istället för att ta vara på den tid vi har nu, ta vara på det som faktiskt händer i vårt nu.
Igår har redan hänt, imorgon kommer att hända, men det är det vi gör nu som vi gör att vi lever, inte vad vi borde, inte vad vi gjorde, utan vad vi gör just nu!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar