Har ett litet Dilema, just nu är det inte något problem, men det kan bli!
Jag har en av många kanske speciell syn på det här med TV tittande.
Dels så anser jag att TVn fördummar en i stora drag, 90% av allt på TV aktiverar inte hjärnan utan snarare tvärtom, låter hjärnan gå in i en dvala och bara matas.
och När man sitter framför TVn så slutar produktiviteten.
Nu är TV inte bara av undo, även jag älskar en bra film eller serie som avkoppling.
Men däremot anser jag att man ska inte stirra på den där dumburken under hela dagar, för man blir "försoffad"!
Denna syn på TV gör att Michelles TV tittande är nerkortat till lite på morgonen på helger precis när man stigit upp innan frukost, och sen får hon titta lite på Barnprogram på kvällarna, men mitt på dagen är TVn avstängd, jag tycker inte den ska behöva vara igång när man faktiskt roar sig med annat och leker.
och att se film gör vi bara på fredag och lördag kväll och då tillsammans för att mysa lite.
Givetvis blir det även här undantag då och då, men det är just det det är undantag, dvs inte en vana eller något hon ska räkna med.
Men nu har jag då hamnat i en situation som i framtiden kan bli en konflikt, då min älskade Sandra har en annan syn på TV både hon och hennes son Max har TVn igång i princip 24/7 den går alltid i bakgrunden och Sandra har svårt att somna utan att den är igång, men när hon är hos mig så har vi istället lite musik på när vi lägger oss, vilket kan vara väldigt rofyllt.
Men återigen det här med TVn då hon har en uppfostran och sätt att låta Max göra saker och se på TV medans min uppfostran med Michelle är helt annorlunda och skiljer sig väldigt mycket där.
Jag säger inte att mitt sätt är fel och hennes rätt eller motsattsen, men den dag vi flyttar ihopa kommer detta bli en krock, för någon av oss måste vika sig.
och risken jag ser är att Michelle blir väldigt TV beroende, för är en TV igång så fastnar hon där och bara sitter och stirrar, och går inte att nå fram till. medans många andra barn kan ju leka samtidigt, även om jag då tycker man ska stänga av TVn för att dels barnet gör något annat, dels för att det kostar pengar och ström och miljö att ha något som drar ström igång hela tiden.
1 kommentar:
Jag har ju bloggat om just det tidigare, samt vilka filmer barn ska se och var man ska begränsa det.
Ludwig får bara titta på tv mellan 18-20, då är det Bolibompa och ibland intresserar det även honom efter 19. Men i övrigt är det tv-förbud. Tv är precis som du säger, man blir försoffad, man gör inget som kanske är mer utvecklande osv. Jag tittar extremt lite på tv, för att nästan säga aldrig.
Tv-serier jag vill se laddar jag hem, står tv´n på så är det för film. Och att låta tv´n stå på hela dagarna, att till och med ha svårt för att somna utan den. Det är bara en dum ovana som går att vänja sig av med.
För alldeles för många år sedan när jag flyttat till min första lägenhet själv, hade jag det likadant, jag kunde inte somna om det var alldeles tyst. Det är väl en känsla av ensamhet som kommer över en då. Men när ni då blir två så borde den känslan arbetas bort.
Nu vet jag inte hur gammal Max är men det borde inte vara något problem att vänja honom av vid det ganska snabbt. Det handlar ju bara om att sysselsätta honom med annat. =)
Skicka en kommentar