onsdag, oktober 21, 2009

30+

Funderade lite över det här med att jag är över 30 år gammal.
Jag minns när man själv var yngre, så var de över 30 SÅÅÅ VUXNA.
Men tittar jag nu på mig själv, och hur jag är, så ser jag mig inte alls så som mina föräldrar när de var 30+ och jag var runt 10!
Visst jag har ett hus som jag bor i och måste städa, men jag gör fortfarande saker som jag gjorde för 10år sen, kanske inte lika mycket längre, men jag spelar fortfarande TV spel, jag har fortfarande ett bilintresse, jag tycker inte jag är så förändrad och så mer Vuxen, ok kanske jag tar mer ansvarsfulla beslut, men jag älskar fortfarande fart, och utmaningar och spänning.
Nej jag blir nog aldrig riktigt vuxen, även om jag blivit mer ansvarstagande.

Vet nog inte vart jag vill komma med detta, svårt att skriva vad som jag egentligen menar och som rör sig i mitt huvud!

2 kommentarer:

Lilla A sa...

Haha alla drabbas av en 30, en 40 och en 50 års kris, förr eller senare, är det först nu du drabbas av din 30 års kris? ;)

Tänk istället på det som jag sa åt dig, trodde inte du var en dag över 28! Och det står jag fast vid fortfarande ;)

Kramis

Anonym sa...

Jag tror inte man blir lika vuxen idag som man blev förr. Idag så är det media, datorer och annat tekniskt som gör att vi är barn och kan "leka" även om man blir "vuxen".

Jag klassar absolut inte mig själv som lika vuxen som andra 32-åringar var när jag själv var 20. Och HUR vuxen vill man vara?