ett begär

Igår vaknade ett stort begär till liv i min kropp.
Ett enormt begär, något jag inte gjort på länge
Det kom när jag satt i mitt fordon (ja opeln är bara ett fordon för mig) på väg hem, jag bara kände hur det kom krypandes över mig, hur hela kroppen längtade efter det.
Hur jag saknat att få sätt mig bakom ratten på en snabb bil med skön respons, min egen BMW, dra ut den på småvägarna där det är inte är någon trafik, vägar som slingrar sig fram genom landskapet.
Trycka lite extra på gaspedalen, känna bilen accelerera upp, aktivera mig med aktiv körning, skruva upp volymen på bilstereon med tung musik pumpandes i högtalarna, nattens mörker omvälva mig med mina strålkastare som enda ljuskälla, ena handen på ratten för att parrerra varje kurva, andra handen på växelspaken, för att snabbt kunna ändra växel så jag hela tiden kan hålla maximal hastighet på vägarna, bara känna tiden flyga förbi, bara köra.....

Schema

Jag har kommit underfund med att för att jag ska få gjort alla jag vill göra och bör göra och ska göra så måste jag nog göra ett schema igen, där jag ger allting sin tid.
Samma med Michelle jag ska sätta mig ner så ska vi bestämma vad vi ska göra på kvällarna de olika dagarna hon är här.
Så vi har en spelkväll, en film och myskväll, en kväll då vi lagar middag tillsammans mm mm.
och sen ska jag i mitt eget skriva in, bygga den och den hemsidan, jobba med SCT, köra KP för Kyäni, mm mm, så blir kanske allt gjort som ska, vill få gjort.
Tror att för att jag ska få in en vana i allt så måste jag göra såhär och börja göra TODO listor helt enkelt som jag betar av
Detta för att bli effektivare, duktigare och få rätsida på allting.

Internet, a Curse?

Är internet en förbannelse?
Ibland undrar man, internet har gjort otroligt mycket både bra och dåligt för världen, för mänskligheten och för lilla mig.
En sak som jag kommit att tycka e både bra och dåligt nu på sista tiden är möjligheten att träffa nya människor.
Jag har fått många nya vänner som jag har mycket kontakt med via internet.
Många av dessa har blivit vissa riktigt goda vänner, vissa har blivit mer än vänner.
Men vad gör man när någon som man pratar med dagligen på internet, blir mer än en vän, blir någon som man har kännslor för, och som man kanske vill träffa mer, lära känna ännu bättre, se vart det kan leda?
men när avståndet blir så stort som det är, för hade detta inte hänt för då var ens bekantskapskrets lokal, den var där man själv var, för det var då man träffades IRL.
Men idag när man har MSN, Facebook, SMS, Mobiltelefoner mm mm då uttökas den här cirkeln, den blir VÄLDIGT mycket större, behöver ju inte ens vara så att cirkeln bara innefattar det land man bor i helt plötsligt.
att träffas på distans får en helt ny innebörd.
För mig så tidigare hade det inte varit ett problem, då var jag väldigt mobil, hade inga problem att flytta på mig över halva jordklotet som möjligheten infanns sig, både kännslomässigt eller jobbmässigt.
Men idag, idag så måste jag helt plötsligt ta hänsyn till en person till, en liten prinsessa som betyder mer för mig än jag själv gör.
så då kanske Internet helt plötsligt är en förbannelse i detta avseendet, för sina kännslor kan man ju inte styra över, eller kan man det?

du e inte....

Pappa du e inte en sån pappa som sjunger!

så nu var det konstaterat, jag har verkligen inte någon sångröst!
när inte ens min egen dotter kan med när jag sjunger!

utan istället så håller hon för min mun och säger, du är inte en sån pappa som sjunger.
Du är en sån pappa som pratar snällt!

slö idag

Känner bara för att slappa, tror det är ett resultat av att jag egentligen har MASSOR med olika grejor jag behöver få gjort.
Men idag slappar jag, imorgon gör jag en lista på allt och sen börjar jag uppifrån och jobbar mig neråt.
Michelle kommer till mig kvart över 7 på morgonen också, så det blir mys i sängen och sen pankakor till frukost.

but then she comes back to me

Somedays i sit, staring out the window.
Watching this world pass me by.
Sometimes i think, there's nothin to live for, i almost break down and cry.
Sometimes i think im crazy, im crazy o so crazy, why i am here am i just wastin my time?
But then i see my baby, suddenly im not crazy.
It all makes sense when i look into here eye's

Sometimes it feels like the worlds on my shoulder, everyones leanin' on me.
Sometimes it feels like the worlds almost over, but then she comes back to me.

My baby girl, keeps getting older, i watch her grow up with pride.
People make jokes, cause they dont understand me, they just dont see my real side.
I act like shit dont phase me, inside it drives my crazy, my insecurities could eat my alive.
But then i see my baby, suddenly im not crazy.
It all makes sense when i look into here eye's

my baby has travelled back to the arms of her rightful owner
and suddenly it seems like my shoulder blades have just shifted
its like the greates gift you can get, the weight has been lifted
And now it dont feel like the world's on my shoulder, everyone's leanin' on me
Cause my baby knows that her daddies a soldier, nothing can take her from me.

Risking it all in a glance

Although loneliness has always been a friend of mine
I'm leaving my life in your hands
People say I'm crazy and that I am blind
Risking it all in a glance
And how you got me blind is still a mystery
I can't get you out of my head
Don't care what is written in your history
As long as you're here with me

Små antydningar

Vi spenderar hela livet med att ge små antydningar, hintar istället för att våga säga rent ut hur vi känner eller vad vi tycker!

Vecka 41

Då har jag bokat upp mig HELA vecka 41, efter jobb och fram tills jag stupar kommer jag göra en sak och inget annat.
Jag ska fixa ALL Rost på min BMW då och allt annat som ahr med röst att göra.
kommer inte skriva in något annat den veckan, utan den är tillägnad mig och min BMW
då ska hon då hela min kärlek en hel vecka!

Little by little we cross the line

Black leather gloves and your lipstick shines
Bright as moonlight glows
My wildest rose cuts so fine and deep
It hurts but never shows
You're bad, you're so hardcore
Pull me down here on the killing floor

CHORUS
Little by little we cross the line
Little by little the ties that bind
Little by little by little by little
Little by little tonight



Bara för att den är bra, en klassiker!

Lyckopiller

Detta kommer låta som en ren försäljnings blogg, men det är det inte!
Jag vet inte om det beror på Kyäni Sunrise som jag dricker varje morgon och har gjort nu i en vecka lite drygt, eller om det är något annat men faktum kvarstår.
Jag är MYCKET piggare på kvällarna, jag känner inte att jag håller på att nicka till i bilen på väg hem från jobb på eftermiddagen.
Trots att jag är uppe till 1 varje natt nu så är jag inte sjukt trött som jag var innan, utan jag känner mig piggare överlag, och mår bättre.
Inte ens den förkylning jag dragit på mig har gjort mig tröttare!
Det enda jag kan koppla samman med min nya pigghet är De blåbärs shots jag tar varje morgon med vitaminer, för jag har ingen annan förklaring.
Så överlag så mår jag mycket bättre, gladare, piggare!

Aga byss faaan vaa traaadiiiitt

Idag har jag än en gång blivit påmind varför jag normal kör bil och inte åker buss!
Jag begav mig med bussen hemifrån samma tid som jag normalt sätter mig i bilen, kanske 5-10 minuter senare, jag var på jobb strax efter 8 på morgonen!

Kör jag bil hit så är jag här vid 20 över 7, det är 40 minuter enkel resa som jag aldrig får tillbaka.
det hade inneburit 1,5 timmar om dagen mindre tid jag hade haft, jag som redan har för lite tid.
så på en månad är de insparade 1000-1200kr värt 30 timmar längre restid?

Det är nästan en hel arbetsvecka mer i bara restid som jag förlorat på att börja busspendla istället!
plus att jag pga att jag varit på jobb kl 8 hade varit tvungen att jobba till 20 över 4 istället för att gå vid 10 i 4 som jag gör nu. jag hade alltså varit hemma 1 timme senare, hämtat Michelle från dagis mer än 1 timme senare än jag gör nu. Och michelle är definitivt värd mer än 1200kr insparat! tid med henne på kvällen kan inte mätas i pengar! och för mig är det GULD värt att vara hemma den tiden tidigare!
I mina ögon är Tid mer värdefullt än pengar!

gjorde något jag aldrig trodde jag skulle göra

Igår så gjorde jag något som jag ALDRIG trodde jag skulle göra.
Jag handlade på postorder, jag handlade från Ellos...
det är såååå olikt mig, men jag behövde nya sängkläder och kände att det verkade enkelt och stort utbud, så nu har jag beställt hem en bunke sängkläder till min stora dubbelsäng, och ett sett Hello Kitty till Michelles nya säng.
jaja, som jag så ofta säger, man ska ALDRIG säga ALDRIG, för man vet aldrig när man bryter mot det!

Dubbelbokningar

Denna veckan har gett dubbellbokningar ett ansikte.
Imorgon onsdag är det afterwork med jobbet, samtidigt så skulle jag behöva vara i Helsingborg och hjälpa en kille igång med Kyäni, samtidigt så skulle jag träffa en annan vän och visa Kyäni för honom.
Dock så är det jag som är "the instigator" av Afterworken sedan 2 veckor tillbaka, måste bara lösa hur jag tar mig till och från Lund utan bil.
tror jag flyttar Kyäni mötena till på torsdag, det verkar funka för alla parter tror jag.
Sen på lördag så var jag först bjuden på ett barnkalas, ett stort party för ett par vänner i Trelleborg och ytterliggare en födelsedag i sjöbo.
Dock fick jag idag höra att barnkalaset är inställt av lite tråkiga anledningar.
Men då säger mamma till mig, ska du på Jörgens dop.
Den inbjudan har jag itne ens fått, men tydligen så tror de att jag ska komma, hmm blev mycket här helt plötsligt.
känner på mig att där är säkeriggen en hel massa andra saker jag missat.

Sen så vill jag inget helre än få tid att sticka till garaget och BMWn som jag saknar min bil.

To know when to fight and when to let go?

Hur vet man när man ska slåss för någon man verkligen bryr sig om, och när det är dags att släppa taget.
Detta är en väldigt svår ballansgång.
Framför allt om det man kan förlora genom att kämpa vidare kanske är värre än om man backar ett steg och ser vad som händer istället.
Nu känns detta som väldigt osamanhängande tankar, men jag skriver mest nu för att rensa ut det som flyger i huvudet på mig.
Jag tror jag vet utgången, men inte om jag är berädd att ge upp riktigt ännu!